Dolfs skola i källkritik #1: Vad är Källkritik?
[Detta är det första egentliga inlägget i serien, men det finns ett “nollte” inlägg, ”Introduktion och brasklapp”, som klargör ett par saker vad gäller själva serien]
Eders Ödmjuke mjukstartar sin serie om källkritik
Voltaire tillskrivs ofta att ha sagt: ”Om du skall diskutera med mig, definiera dina termer.” Om han verkligen sa det eller det är en efterkonstruktion skall jag låta vara osagt, det är ju i sig något man kan ta med en nypa salt, eller källkritik. Men oavsett om det var Voltaire eller någon annan som formulerade denna sentens så skriver jag under på den oreserverat, och de som följt mig en längre tid har väl noterat att jag ganska ofta hänvisar till definitioner. För hur skall man kunna diskutera eller studera något om man inte ens vet vad det är?
Det kanske kan tyckas att det är en självklarhet vad som menas med ”källkritik”, men självklarheter är ofta självfelheter, så låt oss ta en titt på begreppet ändå.
Rent bokstavligt så är ju ordet sammansatt av ”källa” och ”kritik”.
Jag har tänkt ta och resonera lite närmare om ”källa” i nästa inlägg, men för ögonblicket kan vi nöja oss med att det kan sägas vara ”någots ursprung” eller ”därifrån något kommer”.
”Kritik” å sin sida står, enligt Svensk ordbok, för: ”1 (framställning som utgör) angrepp (på ngn eller ngt) som utpekar (vissa) påstådda misstag eller felaktigheter” eller ”2 (framställning som innehåller) värderande granskning av förtjänster och brister”.
Enligt det kan man ju tolka ”källkritik” rasistiskt som ”angrepp på ursprung” eller (halvrasistiskt) som ”värdering av ursprung”.
Jag ser ”källkritik” lite som en misnomer, en felaktig benämning. Jag erbjuder därför min egen definition på vad jag anser att det verkligen skall vara:
Källkritik: kvalitetsbedömning av information
Att kvalitetsbedöma information innefattar förvisso att man granskar själva källan, men det är bara ett delmoment i hela bedömningen och i huvudsak kan källkritik sägas bestå i att:
1. Skilja fakta från åsikter
2. Bedöma trolig sanningshalt på fakta
3. Bedöma informations relevans och syfte, framför allt om informationen kan sägas vara objektiv eller om den tjänar en agenda och kan sägas vara propaganda.
Inte särskilt märkvärdigt, egentligen, men jag tror ändå det är en färdighet de flesta behöver lära sig. Så välkomna till min skola. Nu tar vi rast till nästa lektion.
©2018 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
Det är kanske också bra att komma ihåg att informationen kan vara fakta, med hög sanningshalt, relevant och objektiv, men fortfarande utgöra propaganda, t.ex. genom när och hur informationen släpps.
Det är ju ganska vanligt i svensk valrörelse att i och för sig korrekt och relevant information släpps taktiskt inför valet när den kan orsaka som mest skada eller i ett sammanhang med maximal effekt, snarare än när den blev känd för berörda journalister och politiker.
Samma sak sågs i metoo-debatten, där man på liknande sätt ältade gamla “händelser” som sedan länge var överspelade, men som sparats för att släppas när det gynnade dem själva och skapade mest skada för motståndarna (eller inbillade sådana).
@Andreas:
Det är sånt jag tänker på med relevans och syfte.
Det där med att man släpper information tidsmässigt opportunt i samband med val (tänker t.ex. på när man gick ut med Jimmie Åkessons “spelberoende” i Rapport en halvtimme innan den stora valdebatten inför förra valet) är sånt jag tänkt ta upp så småningom.
Pingback:Dolfs skola i källkritik #0: Introduktion och brasklapp – Värdedjupet