{"id":853,"date":"2019-11-25T11:19:56","date_gmt":"2019-11-25T10:19:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/?p=853"},"modified":"2020-12-31T16:25:13","modified_gmt":"2020-12-31T15:25:13","slug":"ateruppratta-patriarkatet-del-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/25\/ateruppratta-patriarkatet-del-4\/","title":{"rendered":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 4"},"content":{"rendered":"\n<p>Del tre i denna serie om kvinnlig aggression och konkurrensstrategier avslutade bl a med att redog\u00f6ra f\u00f6r att 91 % av kvinnors konkurrens riktar sig mot andra kvinnor. F\u00f6rutom att detta tydligt klarg\u00f6r att det kvinnliga \u201dsystraskapet\u201d, som aggressionsfeministerna fantiserar om, inte existerar s\u00e5 kunde man dock fr\u00e5ga sig om inte det \u00e4r ett incitament f\u00f6r att en feminisering av samh\u00e4llet \u00e5tminstone inte skulle drabba m\u00e4nnen? Men s\u00e5 \u00e4r det naturligtvis inte! Tv\u00e4rtom s\u00e5 visar det sig, att ju mer framg\u00e5ngsrika och i framst\u00e5ende positioner kvinnor blir, desto mer aggressiva och utst\u00f6tande blir de. N\u00e5got som \u00e4ven kommer drabba den manliga kommuniteten h\u00e5rdare eftersom m\u00e4nnen nu i h\u00f6gre grad blir de framg\u00e5ngsrika kvinnornas konkurrenter. Det vore ju naivt att tro att det kvinnliga aggressions- och konkurrensm\u00f6nstret skulle f\u00f6r\u00e4ndras av att de blir mer framg\u00e5ngsrika gentemot m\u00e4n n\u00e4r de intrak\u00f6nsm\u00e4ssigt blir mer aggressiva.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>Kvinnor \u00e4r mer avundsjuka p\u00e5 varandra och s\u00e4mre p\u00e5 att l\u00f6sa konflikter<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>H\u00f6g status och\ngillande var icke eller negativt relaterat f\u00f6r tidiga och medeladolescenta\namerikanska flickor, men positivt relaterat f\u00f6r pojkar<\/em>. [\u2026] <em>P\u00e5 samma s\u00e4tt rapporterar kanadensiska flickor\nst\u00f6rre avund-\/svartsjuka \u00e4n pojkar om en samk\u00f6nad v\u00e4n var mer framg\u00e5ngsrik. I\nenlighet med det var amerikanska och kanadensiska flickor mer sannolika \u00e4n\npojkar att tro att om de var mer framg\u00e5ngsrika \u00e4n en n\u00e4ra samk\u00f6nad v\u00e4n i att\nskapa nya samk\u00f6nade v\u00e4nner, excellerande i akademika eller gymnastik eller\nskapande en romantisk relation s\u00e5 skulle de bli mindre omtyckta av sin\nsamk\u00f6nade v\u00e4n<\/em> [\u2026] <em>N\u00e4r elva- till\ntolv\u00e5riga finska barn beskrev uppf\u00f6randet hos samk\u00f6nade klasskamrater vilkas\nm\u00e5l korsade deras, rapporterade flickorna mer f\u00f6rekomst \u00e4n pojkar av dold\nkonkurrens, inkluderande att ljuga p\u00e5 personen bakom dess rygg, att bli en\nannans v\u00e4n f\u00f6r att h\u00e4mnas p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5let, att s\u00e4ga till andra att inte vara v\u00e4n\nmed f\u00f6rem\u00e5let, tjura, skjuta f\u00f6rem\u00e5let \u00e5t sidan, l\u00e5tsandes att inte k\u00e4nna\nf\u00f6rem\u00e5let och f\u00f6rbli arg <\/em>[d v s mer l\u00e5ngsinthet, min kommentar] (Benenson).<\/p>\n\n\n\n<p>Benenson\u2019s rapportering understryks av Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock\nm fl, vilka understryker att m\u00e4n \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n kvinnor p\u00e5 att l\u00f6sa konflikter: <em>J\u00e4mf\u00f6rt med kvinnor rapporterade m\u00e4n att\nderas ilska f\u00f6rsvann och deras v\u00e4nskap med antagonisten snabbt tilltog <\/em>[\u2026]<em> m\u00e4n, men inte kvinnor, rapporterade att\nderas ilska f\u00f6rsvann snabbare <\/em>[\u2026]<em> t o\nm f\u00f6re reaktionsfasen b\u00f6rjade var m\u00e4n mer beredda \u00e4n kvinnor att lappa ihop\nsina relationer &#8230; efter att ha reagerat var m\u00e4n drivna \u00e4n l\u00e4ngre att tro att\nkonflikten skulle l\u00f6sa sig<\/em> [\u2026] <em>Det \u00e4r\ni \u00f6verensst\u00e4mmelse med den nuvarande tolkningen att kvinnor \u00e4r mindre beredda\n\u00e4n m\u00e4n att f\u00f6rlika sig f\u00f6r att de f\u00f6rv\u00e4ntar sig att deras ilska ska vara under\nen l\u00e4ngre period<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Samma forskare understryker ocks\u00e5 att m\u00e4n \u00e4r mer inriktade\np\u00e5 att l\u00f6sa konflikter: <em>Med tanke p\u00e5 det\nst\u00f6rre f\u00f6rlitandet p\u00e5 samk\u00f6nade icke-sl\u00e4ktv\u00e4nskaper hos m\u00e4n och deras\nf\u00f6ruts\u00e4gbara utvecklingsimport, indikerar kortisolgensvaret hos m\u00e4n p\u00e5 samma\ns\u00e4tt det st\u00f6rre hotet mot anpassningsbarhet som relationsl\u00f6sningar\ntillhandah\u00e5ller och kan, faktiskt, underl\u00e4tta aktioner m\u00e4n skulle ta f\u00f6r att\nundanr\u00f6ja detta hot<\/em> [\u2026] <em>Mot bakgrund\nav resultat att kvinnor investerar mindre \u00e4n m\u00e4n i icke relaterade samk\u00f6nade\nlikar f\u00f6rutsade vi att m\u00e4n skulle vara mer sannolika \u00e4n kvinnor att l\u00f6sa en\nkonflikt med en samk\u00f6nad v\u00e4n. De innevarande resultaten belyser k\u00f6nsskillnader\ni de n\u00e4rmaste mekanismerna som f\u00f6reg\u00e5r f\u00f6rlikning eller tr\u00f6st som gensvar p\u00e5\nkonflikter med samk\u00f6nade likar<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Som en f\u00f6ljd av att kvinnor \u00e4r mer avundsjuka och har\nsv\u00e5rare att l\u00f6sa konflikter retar de ocks\u00e5 upp sig l\u00e4ttare och blir l\u00e4ttare\ns\u00e5rade. Benenson skriver, som redan relaterats: <em>Flickor rapporterar st\u00f6rre ilska, att de \u00e4r s\u00e5rade, avundsjuka \u00e4n\npojkar gentemot n\u00e4ra samk\u00f6nade v\u00e4nner, s\u00e4rskilt om de \u00f6vergavs f\u00f6r en romantisk\npartner<\/em>. Det h\u00e4r, plus den s\u00e4mre f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00f6sa konflikter, h\u00e4nger\nf\u00f6rmodligen ocks\u00e5 samman med flickors\/kvinnors st\u00f6rre ovilja till och\nobekv\u00e4mhet med att f\u00f6rhandla: <em>n\u00e4r grupper\nom fyra sex- till nio\u00e5ringa samk\u00f6nade barn ombads att v\u00e4lja ledare s\u00e5 var det\ningen k\u00f6nsskillnad n\u00e4r det g\u00e4llde l\u00e4ngden p\u00e5 f\u00f6rhandlingarna. Flickor uppvisade\nemellertid mer obehag \u00e4n pojkar under f\u00f6rhandlingarna och f\u00f6r flickorna blev\nobehaget st\u00f6rre ju l\u00e4ngre f\u00f6rhandlingarna p\u00e5gick<\/em> (Benenson).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>Kvinnor v\u00e5gar mindre st\u00e5 upp f\u00f6r vad de tror p\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Om det redan sen tidig barndom finns ett tryck p\u00e5 flickor\/kvinnor\natt inte sticka ut, att inte f\u00f6rs\u00f6ka vara f\u00f6rmer \u00e4n andra, r\u00e4dsla f\u00f6r att bli\nutst\u00f6tt och att inte passa in \u00e4r det inte konstigare \u00e4n att kvinnor mindre \u00e4n\nm\u00e4n v\u00e5gar st\u00e5 upp f\u00f6r vad de tror p\u00e5 (om det \u00e4r avvikande mot den sociala\nnormen) och att utmana. <em>Kvinnor \u00e4r mer k\u00e4nsliga f\u00f6r uteslutning, f\u00f6r social\nisolering<\/em> <em>&#8230; Man har funnit att kvinnor lider mer \u00e4n\nm\u00e4n i s\u00e5dana situationer. P\u00e5 en psykologisk niv\u00e5 m\u00e5ste de utst\u00e5 st\u00f6rre nerv\u00f6s\np\u00e5frestning och deras hj\u00e4rtintensitet \u00f6kar &#8230; ibland v\u00e4ljer de t o m att ge\nupp eller underkasta sig gruppen eller mannen, bara f\u00f6r att undvika offentlig\nskam<\/em> (Furtuna). Man kan s\u00e4ga att kvinnor mer \u00e4n m\u00e4n g\u00f6r \u201dpudlar\u201d, men redan\ninnan de m\u00e5ste framtr\u00e4da offentligt. Den gigantiska faran i detta \u00f6verv\u00e4gande\n\u201dfeminina\u201d beteende \u00e4r \u2012 som tidigare redan ber\u00f6rts \u2012 att det affekterar\nvetenskap och forskning. Om man inte v\u00e5gar st\u00e5 f\u00f6r sina \u00e5sikter kommer vi inte kunna\nf\u00f6ra utvecklingen fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>Kvinnor anv\u00e4nder mer dold\naggression \u00e4n m\u00e4n och kvinnor med status i gruppen \u00e4r mer aggressiva<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Benenson\nsammanfattar:&nbsp; <em>Fr\u00e5n tidig barndom\noch fram\u00e5t anv\u00e4nder flickor strategier som minimerar risken f\u00f6r vederg\u00e4llning\noch andra flickors styrka. Flickors t\u00e4vlingsstrategier inkluderar undvikande av\ndirekt inblandning i andra flickors m\u00e5l, d\u00f6ljandes t\u00e4vlandet, att bara \u00f6ppet\nt\u00e4vla fr\u00e5n en h\u00f6gstatusposition i samfundet, p\u00e5tvingandes j\u00e4mlikhet inom det\nkvinnliga samfundet och att socialt st\u00f6ta ut andra flickor<\/em> [&#8230;] <em>Flickor\n\u00e4r ocks\u00e5 mindre sannolika \u00e4n pojkar att ingripa verbalt (kommandon, hot, f\u00f6rbud\neller h\u00e4cklande). Ist\u00e4llet anv\u00e4nder de mer raffinerade konkurrensstrategier<\/em>\n[&#8230;] <em>N\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt \u00e4r det s\u00e4krare\natt d\u00f6lja konkurrerandet \u00e4n att \u00f6ppet t\u00e4vla. I samk\u00f6nade konversationer,\nj\u00e4mf\u00f6rt med pojkar, anv\u00e4nder flickor h\u00e4lften s\u00e5 mycket p\u00e5st\u00e5ende eller\ndominerande talhandlingar \u00e4gnade att kontrollera en samk\u00f6nads uppf\u00f6rande<\/em>\n[&#8230;] <em>N\u00e4r \u00f6ppna trakasserier f\u00f6rekommer\ns\u00e5 trakasserar h\u00f6gstatusflickor l\u00e5gstatusflickor, precis som h\u00f6gstatuspojkar\ntrakasserar l\u00e5gstatusflickor, men flickor \u00e4r mindre sannolika att <\/em>[\u00f6ppet]<em> mobba \u00e4n pojkar. Mer vanligt \u00e4r att\nh\u00f6gstatusflickor anv\u00e4nder mindre uppenbara strategier<\/em> [&#8230;] <em>Tv\u00e4rkulturellt \u00f6kar flickors manipulering av\nandra flickors allianser med samma k\u00f6n och andra-k\u00f6nets likar i omf\u00e5ng och\nintensitet under adolescensen j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare och relativt till pojkar<\/em>.\nSlutligen: <em>H\u00f6gpresterande kvinnor har ett\nlitet incitament f\u00f6r att investera i andra kvinnor, s\u00e5 de flesta kvinnor tj\u00e4nar\np\u00e5 att straffa str\u00e4vande likar<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>M\u00e4n anv\u00e4nder mer rationellt liknande aggression<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Liddle, Shackelford\n&amp; Weekes-Shackelford konstaterar att [<em>r<\/em>]<em>esultaten visar att m\u00e4n verkligen anv\u00e4nder\nrationellt liknande aggression mer \u00e4n kvinnor vilka, under det vuxna livet,\nforts\u00e4tter att v\u00e4nda sig till social manipulering oftare \u00e4n m\u00e4n<\/em> [&#8230;] <em>m\u00e4n [\u00e4r] mer sannolika \u00e4n kvinnor att\nuppvisa en profil av subjektiv rapportering och fysisk respons som reaktion p\u00e5\nen konflikt med en samk\u00f6nad like som kopplats ihop med h\u00f6gre social investering<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Det h\u00e4r h\u00e4nger samman med att m\u00e4n har ett mer rationellt\ns\u00e4tt att tackla problem: <em>K\u00f6nsskillnader i\ntankedisposition, som uppm\u00e4tts av REI, var uppenbara i v\u00e5rt urval av\nh\u00e4lsoarbetare \u00f6ver ett vida spann. I enlighet med tidigare resultat bland yngre\nvuxna uppvisade m\u00e4n en h\u00f6gre preferens f\u00f6r rationell bearbetning \u00e4n kvinnor och\nkvinnor f\u00f6redrog en mer erfarenhetsm\u00e4ssig bearbetning \u00e4n m\u00e4n<\/em> (Sladek, Bond\n&amp; Phillips). Det understryks av Pavco-Giaccia, vilka meddelar: <em>Resultaten\nfr\u00e5n studie 1a antyder att b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor undermedvetet associerade\nmanlighet med rationalitet och kvinnlighet med k\u00e4nslor mer \u00e4n vice versa<\/em>\n[&#8230;] <em>Resultaten av denna unders\u00f6kning tillhandah\u00e5ller direkta bevis f\u00f6r att\nrationalitet \u00e4r k\u00f6nsbunden n\u00e4r det g\u00e4ller grundl\u00e4ggande niv\u00e5er av\nbegreppsm\u00e4ssig associering i det semantiska minnet<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>Kvinnor \u00e4r mer intoleranta mot\navvikelse<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det kvinnliga m\u00f6nstret av sn\u00e4vare v\u00e4nskaper, s\u00e4mre samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga, mer avundsjuka m m bidrar till att kvinnor ocks\u00e5 \u00e4r mer intoleranta mot avvikelse. Benson skriver: <em>Kvinnliga v\u00e4nner f\u00f6rhindrar konkurrens gentemot varandra och andra bekanta genom att straffa \u00f6verordning, kr\u00e4vandes \u00f6msesidighet och uppvisande en l\u00e5g tr\u00f6skel f\u00f6r att uppl\u00f6sa relationer n\u00e4r konflikter uppst\u00e5r<\/em> [&#8230;] <em>Initiering i och bevarandet av kvinnlig v\u00e4nskap kr\u00e4ver regelbunden uteslutning av inkr\u00e4ktare och p\u00e5tvingande av lojalitet, exklusivitet, \u00f6msesidighet och j\u00e4mlikhet. Flickor tolererar konflikter mindre \u00e4n pojkar med v\u00e4nner av samma k\u00f6n, d\u00e5 de forts\u00e4tter fr\u00e5n en kvinnlig v\u00e4n till n\u00e4sta i s\u00f6kandet efter en annan flicka som uppfyller de n\u00f6dv\u00e4ndiga villkoren<\/em> [&#8230;] <em>I enlighet med det var amerikanska och kanadensiska flickor mer sannolika \u00e4n pojkar att tro att om de var mer framg\u00e5ngsrika \u00e4n en n\u00e4ra samk\u00f6nad v\u00e4n i att skapa nya samk\u00f6nade v\u00e4nner, excellerande i akademia eller gymnastik eller skapande en romantisk relation s\u00e5 skulle de bli mindre omtyckta av sin samk\u00f6nade v\u00e4n<\/em>. Vad betyder det de f\u00f6r samh\u00e4llet att kvinnor dominerar s\u00e5 m\u00e5nga allm\u00e4nt sett negativa egenskaper? Ja, det ska vi \u00e4gna oss \u00e5t i de b\u00e4gge avslutande delarna. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Del tre i denna serie om kvinnlig aggression och konkurrensstrategier avslutade bl a med att redog\u00f6ra f\u00f6r att 91 % av kvinnors konkurrens riktar sig mot andra kvinnor. F\u00f6rutom att detta tydligt klarg\u00f6r att det kvinnliga \u201dsystraskapet\u201d, som aggressionsfeministerna fantiserar om, inte existerar s\u00e5 kunde man dock fr\u00e5ga sig om <span class=\"excerpt-dots\">&hellip;<\/span> <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/25\/ateruppratta-patriarkatet-del-4\/\"><span class=\"more-msg\">Continue reading &rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-853","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9v1JU-dL","jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":839,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/12\/ateruppratta-patriarkatet-del-1\/","url_meta":{"origin":853,"position":0},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 1","author":"Dick","date":"2019-11-12","format":false,"excerpt":"N\u00e5gra reflektioner kring ett feminiserat samh\u00e4lle Vi \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5nga som har sett hur v\u00e5rt samh\u00e4lle blivit alltmer polariserat, hur smutskastning av de som tycker \u201dfel\u201d blivit samh\u00e4llsnorm, hur br\u00e4nnm\u00e4rkning och social utst\u00f6tning anv\u00e4nds som en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r att eliminera dem som inte st\u00e4ller upp p\u00e5 den politiskt korrekta samh\u00e4llsnormen.\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":861,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/29\/ateruppratta-patriarkatet-del-6\/","url_meta":{"origin":853,"position":1},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 6","author":"Dick","date":"2019-11-29","format":false,"excerpt":"\"Kvinnor skulle aldrig ljuga om \u00f6vergrepp\" \u2012 eller hundraprocentsbluffen! G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5st\u00e5s det, att kvinnor aldrig skulle ljuga om ett \u00f6vergrepp. Ett av de senare exemplen \u00e4r Annah Pripp som h\u00e4vdar: Kvinnor ljuger inte om \u00f6vergrepp. Punkt. Sedan p\u00e5st\u00e5r hon: Det \u00e4r en tr\u00e5kig f\u00f6rlegad manssyn att tro att\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":845,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/15\/ateruppratta-patriarkatet-del-2\/","url_meta":{"origin":853,"position":2},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 2","author":"Dick","date":"2019-11-15","format":false,"excerpt":"I det k\u00f6nskrig som r\u00e5tt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka fr\u00e5n \u201dkvinnor\u00e4ddarnas\u201d sida \u00e4r det en negativ manlig konkurrensstrategi som regelbundet bl\u00e5sts upp och dramatiserats, s\u00e5 att m\u00e4nniskor (s\u00e4rskilt unga kvinnor) idag verkligen tror p\u00e5 att m\u00e4n skulle vara mer \u201donda\u201d \u00e4n kvinnor. Det vi pratar om \u00e4r det fysiska v\u00e5ldet.\u00a0\u2026","rel":"","context":"With 4 comments","block_context":{"text":"With 4 comments","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/15\/ateruppratta-patriarkatet-del-2\/#comments"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":850,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/20\/ateruppratta-patriarkatet-del-3\/","url_meta":{"origin":853,"position":3},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 3","author":"Dick","date":"2019-11-20","format":false,"excerpt":"Tidigare forskning indikerar att kvinnor av alla \u00e5ldrar \u00e4r mer sannolika \u00e4n m\u00e4n att svara negativt p\u00e5 ett flertal hypotetiska och verkliga konflikter med samk\u00f6nade likar. (Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl). D v s att de m\u00f6nster av kvinnligt konkurrensbeteende som ber\u00f6rts i de b\u00e4gge f\u00f6rsta texterna inte\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":857,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/26\/ateruppratta-patriarkatet-del-5\/","url_meta":{"origin":853,"position":4},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 5","author":"Dick","date":"2019-11-26","format":false,"excerpt":"Betyder det som forskningen har funnit i skillnader mellan kvinnliga och manliga konkurrensstrategier och aggression att kvinnor i sj\u00e4lva verket inte alls \u00e4r goda, utan rent av onda? P\u00e5 den fr\u00e5gan kan man svara p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Utifr\u00e5n den radikalfeministiska aggressiva konkurrensstrategin, att p\u00e5 kvinnligt s\u00e4tt smutskasta m\u00e4n f\u00f6r\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":689,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/09\/19\/sverige-mots-%e2%80%92-vilken-humbug\/","url_meta":{"origin":853,"position":5},"title":"Sverige m\u00f6ts \u2012 vilken humbug!","author":"Dick","date":"2019-09-19","format":false,"excerpt":"SVT har med tysk f\u00f6rebild startat ett projekt som de kallar \"Sverige m\u00f6ts\". Jag blir alltid misst\u00e4nksam n\u00e4r SVT (eller n\u00e5got annat etablerat media) startar den h\u00e4r typen av kampanjer. SVT har med \u00e5ren visat sig vara fullst\u00e4ndigt i brist p\u00e5 saklighet och objektivitet, och r\u00f6rande \u00e4mnet \"klimatet\", som \u00e4r\u2026","rel":"","context":"With 2 comments","block_context":{"text":"With 2 comments","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/09\/19\/sverige-mots-%e2%80%92-vilken-humbug\/#comments"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=853"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":910,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853\/revisions\/910"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=853"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=853"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=853"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}