{"id":850,"date":"2019-11-20T15:04:14","date_gmt":"2019-11-20T14:04:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/?p=850"},"modified":"2020-12-31T16:24:47","modified_gmt":"2020-12-31T15:24:47","slug":"ateruppratta-patriarkatet-del-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/20\/ateruppratta-patriarkatet-del-3\/","title":{"rendered":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 3"},"content":{"rendered":"\n

Tidigare forskning indikerar att kvinnor av alla \u00e5ldrar \u00e4r mer sannolika \u00e4n m\u00e4n att svara negativt p\u00e5 ett flertal hypotetiska och verkliga konflikter med samk\u00f6nade likar<\/em>. (Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl). D v s att de m\u00f6nster av kvinnligt konkurrensbeteende som ber\u00f6rts i de b\u00e4gge f\u00f6rsta texterna inte f\u00f6rsvinner hos kvinnor i vuxen \u00e5lder. Det \u00e4r naturligtvis ganska sj\u00e4lvklart att det inte g\u00f6r det, eftersom beteendet utformas under den \u00e5lder som starkast pr\u00e4glar vuxet upptr\u00e4dande och det dessutom \u00e4r biologiskt ned\u00e4rvt. Det understryks av Liddle, Shackelford & Weekes-Shackelford som skriver: Resultaten visar att m\u00e4n verkligen anv\u00e4nder rationellt liknande aggression mer \u00e4n kvinnor vilka, under det vuxna livet, forts\u00e4tter att v\u00e4nda sig till social manipulering oftare \u00e4n m\u00e4n<\/em>.  D\u00e4remot menar vissa att m\u00f6nstret f\u00f6rsvagas med tiden, liksom m\u00e4ns ben\u00e4genhet att ta till fysiskt v\u00e5ld sjunker, vilket v\u00e4l h\u00e4nger samman med att det individuella v\u00e4rdet p\u00e5 “dejtingmarknaden” sjunker med \u00e5ldern. S\u00e4rskilt f\u00f6r kvinnor som ju tappar f\u00f6rm\u00e5gan till reproduktion efter fyrtio\u00e5rs\u00e5ldern. Archer skriver: Studier av barns aggression i icke v\u00e4sterl\u00e4ndska omst\u00e4ndigheter visade samma grad av k\u00f6nsskillnad som i v\u00e4sterl\u00e4ndska exempel. Denna \u00f6verensst\u00e4mmelse i form av k\u00f6nsskillnaden i direkt aggression i olika l\u00e4nder st\u00f6djer f\u00f6ruts\u00e4gelsen fr\u00e5n SST<\/em> [Sexual selection theory] att det \u00e4r ett karakt\u00e4ristika f\u00f6r den m\u00e4nskliga arten<\/em>. Vidare s\u00e4ger han: Observerande studier visade en k\u00f6nsskillnad i fysisk aggression tidigt i livet, fr\u00e5n tv\u00e5 \u00e5rs \u00e5lder eller yngre, vilket strider mot bilden av att det inte finns n\u00e5gra k\u00f6nsskillnader f\u00f6re fyra \u00e5rs \u00e5lder <\/em>[…] dess tidiga intr\u00e4dande och de h\u00f6ga niv\u00e5er funna i tidig barndom antyder ett ursprung i de olika positionerna och sociala preferenserna f\u00f6r pojkar och flickor, i enlighet med SST. Det finns bevis f\u00f6r tidiga k\u00f6nstypiska preferenser f\u00f6r social eller fysisk stimuli<\/em>. Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl skriver: V\u00e5rt resultat indikerar att det fysiologiska gensvaret bland manliga och kvinnliga deltagare var verkligt olika, antydandes att om s\u00e5dana kulturella normer existerar s\u00e5 speglar de underliggande biologiska processer<\/em>. D v s att beteendena inte<\/em><\/strong> prim\u00e4rt orsakas av inl\u00e4rning utan att biologin styrt utformningen av normerna.
 
Skulle vi emellertid rent hypotetiskt laborera med att skillnader i beteende \u2012 som t ex radikalfeministerna och deras pseudovetenskapliga f\u00f6rl\u00e4ngda arm, genus-“vetenskapen”, h\u00e4vdar \u2012 beror p\u00e5 social st\u00f6pning s\u00e5 blir det v\u00e4ldigt generande f\u00f6r kvinnan. Det \u00e4r n\u00e4mligen uppenbart att det negativa m\u00f6nstret uppst\u00e5r i enk\u00f6nade flickgrupper, vilket allts\u00e5 per automatik utpekar kvinnan sj\u00e4lv som ansvarig f\u00f6r dessa negativa konkurrensdrag. Det \u00e4r m\u00f6drarna som \u00e4r f\u00f6rebilder f\u00f6r detta beteende hos flickor att stigmatisera, f\u00f6rtala, ljuga, skvallra och tvinga varandra till att inte “sticka ut”. Patriarkatet \u00e4r oskyldigt n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnogruppernas f\u00f6r\u00f6dande konkurrensm\u00f6nster! Risken verkar betydligt st\u00f6rre f\u00f6r att “matriarkatet” p\u00e5verkar pojkar att anamma \u00f6verv\u00e4gande kvinnliga konkurrensm\u00f6nster, skapandes “manliga k\u00e4rringar” \u00e4n att m\u00e4n skulle p\u00e5verka flickor negativt.  Som en f\u00f6ljd av det <\/em>[kvinnliga tv\u00e5samma band] forts\u00e4tter flickor, tv\u00e4rkulturellt i mellersta barndomen, att f\u00f6rlita sig p\u00e5 och bibeh\u00e5lla n\u00e4rheten till m\u00f6drar, kvinnliga sl\u00e4ktingar, l\u00e4rare och andra kvinnliga vuxna<\/em>. (Benenson)<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Kvinnor skvallrar, sprider rykten, ljuger och stigmatiserar\/exkluderar<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

De innevarande bevisen kring k\u00f6nsskillnader r\u00f6rande skvaller, mycket av det ganska nyligen, indikerar att f\u00f6rdomar om kvinnor s\u00e5som varandes mer sannolika att anv\u00e4nda skvaller p\u00e5 ett aggressivt s\u00e4tt \u00e4r vida mer \u00e4n anekdoter och mer \u00e4n bara en stereotyp<\/em>. (Owens, Shute R & Slee). Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som g\u00e5r stick i st\u00e4v med genus-\u201dvetenskap\u201d vilken som ett av sina viktigaste syften tycks ha att \u00f6vertyga alla om att f\u00f6rest\u00e4llningar om manligt och kvinnligt som m\u00e4n och kvinnor delar \u00f6ver hela v\u00e4rlden bara \u00e4r p\u00e5hitt (underf\u00f6rst\u00e5tt p\u00e5tvingat av patriarkatet). Det \u00e4r ju ocks\u00e5 fullkomligt orealistiskt att de h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningarna skulle ha uppst\u00e5tt genom en manlig konspiration, s\u00e4rskilt som kvinnor sj\u00e4lva omfattar dem. Hur t\u00e4nker genus-“vetenskapen” d\u00e5? Har m\u00e4nnen i j\u00e4gar- och samlarsamh\u00e4llet suttit uppkopplade och i ett internetm\u00f6te och kommit \u00f6verens om att lura de intelligensbefriade kvinnorna, vilka fullst\u00e4ndigt okritiskt utifr\u00e5n sina egna erfarenheter skulle l\u00e5ta sig \u00f6vertygas om det som gick tv\u00e4rtemot deras radikalfeministiskt f\u00f6rmodade empiriska kunskap??  Det \u00e4r ju bara s\u00e5 idiotiskt att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra en samlad m\u00e4nsklig erfarenhet till en sorts “kvinnofientlig konspiration”, eller ut\u00f6vande av makt enligt n\u00e5gon form av “k\u00f6nsmaktsperspektiv” att man blir alldeles matt. Men, det s\u00e4ger ju egentligen allt om dessa radikalfeminister och genus-“vetare” som kan antyda n\u00e5got s\u00e5dant.
 
Ang\u00e5ende kvinnors st\u00f6rre ben\u00e4genhet f\u00f6r skvaller, ryktesspridande och exkluderande skriver Benenson: Initiering i och bevarandet av kvinnlig v\u00e4nskap kr\u00e4ver regelbunden uteslutning av inkr\u00e4ktare och p\u00e5tvingande av lojalitet, exklusivitet, \u00f6msesidighet och j\u00e4mlikhet. Flickor tolererar konflikter mindre \u00e4n pojkar med v\u00e4nner av samma k\u00f6n, d\u00e5 de forts\u00e4tter fr\u00e5n en kvinnlig v\u00e4n till n\u00e4sta i s\u00f6kandet efter en annan flicka som uppfyller de n\u00f6dv\u00e4ndiga villkoren<\/em>. Att det h\u00e4r m\u00f6nstret \u00e4r s\u00e5v\u00e4l genetiskt, som att det b\u00f6rjar l\u00e4ras in tidigt visar sig vid studier av unga barn: Vid tre \u00e5rs \u00e5lder, s\u00e5 baktalar en flicka oftare \u00e4n pojkar en k\u00f6nslike i samtal. Rent experementiellt, d\u00e5 k\u00f6nslikar i en grupp om tre fyra\u00e5ringar bara tilldelades en resurs var flickor mer sannolika \u00e4n pojkar att anv\u00e4nda social uteslutning, med tv\u00e5 v\u00e4nner som sammangaddade sig mot den tredje. Som kontrast f\u00f6rs\u00f6kte pojkarna individuellt att genast f\u00f6rs\u00f6ka tillskansa sig resursen (Benenson)<\/em>. Hon forts\u00e4tter: N\u00e4r elva- till tolv\u00e5riga finska barn beskrev uppf\u00f6randet hos samk\u00f6nade klasskamrater vilkas m\u00e5l korsade deras, rapporterade flickorna mer f\u00f6rekomst \u00e4n pojkar av dold konkurrens, inkluderande att ljuga p\u00e5 personen bakom dess rygg, att bli en annans v\u00e4n f\u00f6r att h\u00e4mnas p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5let, att s\u00e4ga till andra att inte vara v\u00e4n med f\u00f6rem\u00e5let, tjura, skjuta f\u00f6rem\u00e5let \u00e5t sidan, l\u00e5tsandes att inte k\u00e4nna f\u00f6rem\u00e5let och f\u00f6rbli arg <\/em>[d v s mer l\u00e5ngsinthet, min anm\u00e4rkning] […] P\u00e5 samma s\u00e4tt rapporterade flickor i 17 klassrum med 11- till 15-\u00e5riga brittiska skolbarn j\u00e4mf\u00f6rt med pojkarna mer skvaller och onda blickar och mindre lustigg\u00f6rande av andra och slag<\/em> [som allts\u00e5 pojkar stod mer f\u00f6r].
<\/p>\n\n\n\n

Kvinnor \u00e4r mer negativa till nykomlingar, \u00e5tminstone kvinnliga s\u00e5dana, och gaddar ihop sig i sm\u00e5 (aggressiva) grupper<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Benenson skriver: Vilken ensam flicka som helst riskerar utfrysning, men \u00f6verl\u00e4gset agerande flickor \u00e4r s\u00e4rskilt attraktiva offer. Social uteslutning i mellersta barndomen best\u00e5r typiskt av kvinnliga v\u00e4nner som formar en allians f\u00f6r att st\u00f6ta bort ett ensamt f\u00f6rem\u00e5l ur samh\u00f6righeten. En longitudinell, naturalistisk studie av samk\u00f6nade tregrupper med nio- till tolv\u00e5riga amerikanska skolbarn visade att fler kvinnliga \u00e4n manliga tregrupper utesluter en medlem fr\u00e5n en parbindning. I experiment, d\u00e5 nykomlingar introducerades till sex\u00e5riga par, var flickor initialt mer sannolika \u00e4n pojkar att ignorera, undvika och v\u00e4gra att interagera med nykomlingen. P\u00e5 samma s\u00e4tt utn\u00e4mnde \u00e5tta- till tolv\u00e5riga barn mer flickor \u00e4n pojkar som anv\u00e4ndandes social uteslutning och hot f\u00f6r att g\u00f6ra slut p\u00e5 en v\u00e4nskap. Slutligen, i en studie av 10-\u00e5riga brittiska barn som t\u00e4vlade att skapa en pj\u00e4s f\u00f6r att vinna ett pris, s\u00e5 gaddade fler kvinnliga \u00e4n manliga grupper ihop sig mot en ensam individ i deras samk\u00f6nade grupper<\/em> […] Experiment har visat, att d\u00e5 par av samk\u00f6nade amerikanska adolescenta v\u00e4nner systematiskt introducerades f\u00f6r en samk\u00f6nad nykomling, s\u00e5 v\u00e4rderade flickor, j\u00e4mf\u00f6rt med pojkar, nykomlingen mindre positivt, tog l\u00e4ngre tid p\u00e5 sig f\u00f6r att prata med nykomlingen och inkorporerade f\u00e4rre av nykomlingens id\u00e9er<\/em> […] I experiment, d\u00e5 nykomlingar introducerades till sex\u00e5riga par, var flickor initialt mer sannolika \u00e4n pojkar att ignorera, undvika och v\u00e4gra att interagera med nykomlingen. P\u00e5 samma s\u00e4tt utn\u00e4mnde \u00e5tta- till tolv\u00e5riga barn mer flickor \u00e4n pojkar som anv\u00e4ndandes social uteslutning och hot f\u00f6r att g\u00f6ra slut p\u00e5 en v\u00e4nskap. Slutligen, i en studie av 10-\u00e5riga brittiska barn som t\u00e4vlade att skapa en pj\u00e4s f\u00f6r att vinna ett pris, s\u00e5 gaddade fler kvinnliga \u00e4n manliga grupper ihop sig mot en ensam individ i deras samk\u00f6nade grupper<\/em>.
 
Det h\u00e4r f\u00f6rst\u00e4rks av Furtuna, som skriver: Kvinnor kan d\u00e4rf\u00f6r alliera sig mot en potentiell rival och detta beteende \u00e4r s\u00e4rskilt synbart d\u00e5 en ny, ung och sexuellt attraktiv kvinna upptr\u00e4der i en redan etablerad kommunitet<\/em>. Simmons understryker: Studien tillhandah\u00e5ller en del tydliga insikter i naturen i ton\u00e5riga flickors indirekta aggression. De framtr\u00e4dande indirekta aggressiva beteendena innefattar att skvallra om andra och utesluta likar fr\u00e5n gruppen. Nyckelf\u00f6rklaringar till dessa beteenden r\u00f6r en \u00f6nskan att skapa upphetsning och en krets av v\u00e4nskap och grupprocesser centrerade kring flickors behov av n\u00e4ra personliga relationer och vara del av gruppen av likar. Flickorna beskrev de f\u00f6r\u00f6dande effekterna av indirekt aggression, s\u00e4rskilt f\u00f6r flickor med s\u00e4rskilda karakt\u00e4rsdrag som f\u00f6rbest\u00e4mde dem f\u00f6r att bli offer<\/em>. Det senare p\u00e5minner mig om en h\u00e4ndelse i mitt eget liv. D\u00e5 jag b\u00f6rjade tredje klass kom en ny flicka som var lite mullig, lite vintyrig och hade tjocka glas\u00f6gon. De kvinnliga klasskamraterna hade sv\u00e5rt att sl\u00e4ppa in henne och kom p\u00e5 ett \u00f6knamn till henne: “Blattis”. Det var en ganska grotesk mobbning som en tid florerade och alla i klassen var r\u00e4dda f\u00f6r “blattisbaciller”. Jag var faktiskt den f\u00f6rste som satte ner foten, inte tyckte det var roligt och b\u00f6rjade kalla henne f\u00f6r hennes f\u00f6rnamn ist\u00e4llet. Eftersom jag var en av de mer framtr\u00e4dande i gruppen f\u00f6ljde de andra efter, men \u00e4n idag, 55 \u00e5r senare, kan jag tr\u00e4ffa gamla kvinnliga klasskamrater som fortfarande s\u00e4ger “Blattis” n\u00e4r de talar om henne.
<\/p>\n\n\n\n

Kvinnor har sv\u00e5rare att samarbeta \u00e4n m\u00e4n<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r tendensen att gadda ihop sig och st\u00f6ta ut h\u00e4nger ihop med kvinnors s\u00e4mre f\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta \u00e4n m\u00e4n. Benenson skriver: Till skillnad mot icke relaterade m\u00e4n f\u00f6rtj\u00e4nas status inte genom f\u00e4rdigheter och lojalitet gentemot en stor sammanl\u00e4nkad grupp. Ist\u00e4llet formar en kvinna flera separata, exklusiva en-och-en v\u00e4nskaper inom den st\u00f6rre kvinnokommuniteten<\/em> […] Flickor skapar en intim, exklusiv v\u00e4nskap med en annan flicka, isolerad fr\u00e5n andra flickor. Tv\u00e5 flickor sammanbinds genom \u00f6msesidiga verbala diskussioner kring liknande s\u00e5rbarheter, s\u00e4rskilt oro kring allianser med andra flickor och familjemedlemmar. Ovillkorlig acceptans, exklusivitet och lojalitet definierar ytterligare den mellersta barndomens kvinnliga v\u00e4nskap<\/em> […] Social uteslutning i mellersta barndomen best\u00e5r typiskt av kvinnliga v\u00e4nner som formar en allians f\u00f6r att st\u00f6ta bort ett ensamt f\u00f6rem\u00e5l ur samh\u00f6righeten. En longitudinell, naturalistisk studie av samk\u00f6nade tregrupper med nio- till tolv\u00e5riga amerikanska skolbarn visade att fler kvinnliga \u00e4n manliga tregrupper utesluter en medlem fr\u00e5n en parf\u00f6rbindelse<\/em>. Det \u00e4r m\u00f6jligt att detta f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e5got lite i vuxen \u00e5lder, men att beteendet definitivt inte f\u00f6rsvinner kan Samantha Brick <\/a>vittna om. Lurad av talet om kvinnlig solidaritet hade hon f\u00f6rs\u00f6kt spetsrekrytera kvinnor f\u00f6r sin utopiska dr\u00f6m, ett endast kvinnorbolag med lyckliga, harmoniska arbetare, gagnade av en fr\u00e5nvaro av m\u00e4n<\/em>. Det \u00e4ndade i katastrof efter, som artikeltiteln uttrycker det, kattslagsm\u00e5l om handv\u00e4skor och t\u00e5rar p\u00e5 toaletterna<\/em>.
 
Att kvinnor har sv\u00e5rare att samarbeta s\u00e4gs klart av Benenson: […] bristen p\u00e5 gruppsamarbete ligger ocks\u00e5 bakom en mer extrem strategi: social uteslutning. I slut\u00e4nden, med undantag av f\u00e5 utvalda v\u00e4nner, \u00e4r \u00f6vriga kvinnor i samf\u00e4lligheten f\u00f6rstahandskonkurrenter kring fysiska resurser, partners\/v\u00e4nner och status i kommuniteten. Eliminering av en icke-v\u00e4n av en grupp reducerar d\u00e4rf\u00f6r antalet konkurrenter<\/em> […] eftersom icke relaterade kvinnor s\u00e5 s\u00e4llan samarbetar som en grupp s\u00e5 ger en kvinnas framg\u00e5ng f\u00f6ga f\u00f6rm\u00e5n till det kvinnliga samfundet. Krav p\u00e5 j\u00e4mlikhet inom den kvinnliga kommuniteten fungerar till att hindra enskilda kvinnors f\u00f6rs\u00f6k att erh\u00e5lla ytterligare fysiska resurser, v\u00e4rdefulla allierade eller status f\u00f6r dem sj\u00e4lva<\/em>. Hur m\u00e4nnen skiljer sig fr\u00e5n kvinnorna i detta avseende klarg\u00f6r Bj\u00f6rkqvist, \u00d6sterman & Lagerspetz: Som kontrast m\u00e5ste m\u00e4nskliga hannar, som ocks\u00e5 kan profitera p\u00e5 minskning av t\u00e4vlan om partners och resurser, balansera dessa f\u00f6rdelar mot kostnader \u00e5stadkomna av besegrande av st\u00f6rre utomst\u00e5ende fientliga grupper p g a f\u00f6rlusten av allierade inom gruppen. Det antyder att m\u00e4nskliga hannar m\u00e5ste f\u00f6rhandla fram en kompromiss mellan det individuella m\u00e5let att uppn\u00e5 dominans inom samf\u00e4lligheten och individens behov av intragruppsallierade<\/em>.
<\/p>\n\n\n\n

Kvinnor \u00e4r op\u00e5litligare i v\u00e4nskaper<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Benenson skriver: Kvinnliga v\u00e4nner f\u00f6rhindrar konkurrens gentemot varandra och andra bekanta genom att straffa \u00f6verordning, kr\u00e4vandes \u00f6msesidighet och uppvisande en l\u00e5g tr\u00f6skel f\u00f6r att uppl\u00f6sa relationer n\u00e4r konflikter uppst\u00e5r<\/em> […] Trots deras attraktion s\u00e5 \u00e4r inte isolerade kvinnliga tv\u00e5samma band \u00e4mnade att h\u00e5lla och h\u00e5ller frekvent i kortare perioder \u00e4n manliga v\u00e4nskaper som \u00e4r inneslutna i en st\u00f6rre grupp<\/em>. Dessutom kan de intima, upprepade diskussionerna mellan flickor kring personliga sv\u00e5righeter fr\u00e4mja negativa k\u00e4nslor, inklusive depression<\/em> […] Initiering i och bevarandet av kvinnlig v\u00e4nskap kr\u00e4ver regelbunden uteslutning av inkr\u00e4ktare och p\u00e5tvingande av lojalitet, exklusivitet, \u00f6msesidighet och j\u00e4mlikhet. Flickor tolererar konflikter mindre \u00e4n pojkar med v\u00e4nner av samma k\u00f6n, d\u00e5 de forts\u00e4tter fr\u00e5n en kvinnlig v\u00e4n till n\u00e4sta i s\u00f6kandet efter en annan flicka som uppfyller de n\u00f6dv\u00e4ndiga villkoren<\/em> […] Dessutom f\u00f6rr\u00e5der flickor varandra f\u00f6r att skapa band med pojkar. Flickor rapporterar st\u00f6rre ilska, att de \u00e4r s\u00e5rade, mer avundsjuka \u00e4n pojkar gentemot n\u00e4ra samk\u00f6nade v\u00e4nner, s\u00e4rskilt om de \u00f6vergavs f\u00f6r en romantisk partner. I \u00f6ver 137 samh\u00e4llen var 91 % av kvinnors konkurrenshandlingar riktade mot kvinnor, mest frekvent \u00f6ver m\u00e4ns uppm\u00e4rksamhet, k\u00e4nslom\u00e4ssiga investering, nytta, tj\u00e4nster och sexualitet, men ocks\u00e5 \u00f6ver brustna sociala f\u00f6rpliktelser, k\u00f6ttst\u00f6ld och v\u00e4nskaper d\u00e4r en ung kvinna allierade sig med en annan mot hennes tidigare v\u00e4n<\/em> […] F\u00f6ljaktligen s\u00e5 t\u00e4vlar adolescenta flickor mer \u00e4n pojkar f\u00f6r att skapa band till h\u00f6gstatus-samk\u00f6nade likar. En l\u00e5gstatusflicka kommer att ge upp alla hennes andra v\u00e4nskaper och uppn\u00e5dda m\u00e5l i f\u00f6rs\u00f6k att skapa ett band med en h\u00f6gstatusflicka<\/em>.
 
Det h\u00e4r talar f\u00f6r sig sj\u00e4lvt och beh\u00f6ver inga kommentarer. Jag \u00e5terkommer med fler forskningsresultat ang\u00e5ende kvinnlig aggression i del 4. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidigare forskning indikerar att kvinnor av alla \u00e5ldrar \u00e4r mer sannolika \u00e4n m\u00e4n att svara negativt p\u00e5 ett flertal hypotetiska och verkliga konflikter med samk\u00f6nade likar. (Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl). D v s att de m\u00f6nster av kvinnligt konkurrensbeteende som ber\u00f6rts i de b\u00e4gge f\u00f6rsta texterna inte …<\/span> Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-850","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9v1JU-dI","jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":853,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/25\/ateruppratta-patriarkatet-del-4\/","url_meta":{"origin":850,"position":0},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 4","author":"Dick","date":"2019-11-25","format":false,"excerpt":"Del tre i denna serie om kvinnlig aggression och konkurrensstrategier avslutade bl a med att redog\u00f6ra f\u00f6r att 91 % av kvinnors konkurrens riktar sig mot andra kvinnor. F\u00f6rutom att detta tydligt klarg\u00f6r att det kvinnliga \u201dsystraskapet\u201d, som aggressionsfeministerna fantiserar om, inte existerar s\u00e5 kunde man dock fr\u00e5ga sig om\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":861,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/29\/ateruppratta-patriarkatet-del-6\/","url_meta":{"origin":850,"position":1},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 6","author":"Dick","date":"2019-11-29","format":false,"excerpt":"\"Kvinnor skulle aldrig ljuga om \u00f6vergrepp\" \u2012 eller hundraprocentsbluffen! G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5st\u00e5s det, att kvinnor aldrig skulle ljuga om ett \u00f6vergrepp. Ett av de senare exemplen \u00e4r Annah Pripp som h\u00e4vdar: Kvinnor ljuger inte om \u00f6vergrepp. Punkt. Sedan p\u00e5st\u00e5r hon: Det \u00e4r en tr\u00e5kig f\u00f6rlegad manssyn att tro att\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":845,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/15\/ateruppratta-patriarkatet-del-2\/","url_meta":{"origin":850,"position":2},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 2","author":"Dick","date":"2019-11-15","format":false,"excerpt":"I det k\u00f6nskrig som r\u00e5tt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka fr\u00e5n \u201dkvinnor\u00e4ddarnas\u201d sida \u00e4r det en negativ manlig konkurrensstrategi som regelbundet bl\u00e5sts upp och dramatiserats, s\u00e5 att m\u00e4nniskor (s\u00e4rskilt unga kvinnor) idag verkligen tror p\u00e5 att m\u00e4n skulle vara mer \u201donda\u201d \u00e4n kvinnor. Det vi pratar om \u00e4r det fysiska v\u00e5ldet.\u00a0\u2026","rel":"","context":"With 4 comments","block_context":{"text":"With 4 comments","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/15\/ateruppratta-patriarkatet-del-2\/#comments"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":839,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/12\/ateruppratta-patriarkatet-del-1\/","url_meta":{"origin":850,"position":3},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 1","author":"Dick","date":"2019-11-12","format":false,"excerpt":"N\u00e5gra reflektioner kring ett feminiserat samh\u00e4lle Vi \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5nga som har sett hur v\u00e5rt samh\u00e4lle blivit alltmer polariserat, hur smutskastning av de som tycker \u201dfel\u201d blivit samh\u00e4llsnorm, hur br\u00e4nnm\u00e4rkning och social utst\u00f6tning anv\u00e4nds som en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r att eliminera dem som inte st\u00e4ller upp p\u00e5 den politiskt korrekta samh\u00e4llsnormen.\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":549,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2018\/11\/17\/jordan-peterson-har-varit-i-sverige-forvirrad-kritik-i-media-foljde\/","url_meta":{"origin":850,"position":4},"title":"Jordan Peterson har varit i Sverige – F\u00f6rvirrad kritik i media f\u00f6ljde","author":"Aktivarum","date":"2018-11-17","format":false,"excerpt":"S\u00e5 har man sett Professor Jordan Peterson live! Den 5:e november h\u00f6ll Peterson f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rel\u00e4sning i Sverige som en del av \"12 Rules for life tour\" med inledning och intervjudel av Dave Rubin. Med tanke p\u00e5 m\u00e4ngden f\u00f6rel\u00e4sningar, intervjuer och andra framtr\u00e4danden med Peterson som jag redan sett\u2026","rel":"","context":"With 7 comments","block_context":{"text":"With 7 comments","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2018\/11\/17\/jordan-peterson-har-varit-i-sverige-forvirrad-kritik-i-media-foljde\/#comments"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":857,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/26\/ateruppratta-patriarkatet-del-5\/","url_meta":{"origin":850,"position":5},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 5","author":"Dick","date":"2019-11-26","format":false,"excerpt":"Betyder det som forskningen har funnit i skillnader mellan kvinnliga och manliga konkurrensstrategier och aggression att kvinnor i sj\u00e4lva verket inte alls \u00e4r goda, utan rent av onda? P\u00e5 den fr\u00e5gan kan man svara p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Utifr\u00e5n den radikalfeministiska aggressiva konkurrensstrategin, att p\u00e5 kvinnligt s\u00e4tt smutskasta m\u00e4n f\u00f6r\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/850","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=850"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/850\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":909,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/850\/revisions\/909"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=850"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=850"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=850"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}