{"id":845,"date":"2019-11-15T16:23:17","date_gmt":"2019-11-15T15:23:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/?p=845"},"modified":"2020-12-31T16:24:22","modified_gmt":"2020-12-31T15:24:22","slug":"ateruppratta-patriarkatet-del-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/15\/ateruppratta-patriarkatet-del-2\/","title":{"rendered":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 2"},"content":{"rendered":"\n

I det k\u00f6nskrig som r\u00e5tt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka fr\u00e5n \u201dkvinnor\u00e4ddarnas\u201d sida \u00e4r det en negativ manlig konkurrensstrategi som regelbundet bl\u00e5sts upp och dramatiserats, s\u00e5 att m\u00e4nniskor (s\u00e4rskilt unga kvinnor) idag verkligen tror p\u00e5 att m\u00e4n skulle vara mer \u201donda\u201d \u00e4n kvinnor. Det vi pratar om \u00e4r det fysiska v\u00e5ldet.  Att kvinnor (och m\u00e4n) upplever kvinnligt indirekt v\u00e5ld lika sm\u00e4rtsamt som det direkt manliga vill ingen, utom enstaka vetenskapliga forskare, prata om. Bj\u00f6rkqvist, \u00d6sterman & Lagerspetz konstaterar, ang\u00e5ende social exkludering, att [t<\/em>]idigare studier kring social uteslutning sl\u00e5r enh\u00e4lligt fast att det \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbart i sm\u00e4rta med fysisk skada<\/em>. D v s att det r\u00e5der forskningskonsensus kring detta. Dessutom tycks det idag existera en outtalad, tyst \u00f6verenskommelse om att aldrig orda om att kvinnor \u00e4r minst lika fysiskt v\u00e5ldsamma i romantiska relationer som m\u00e4n (Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl, se \u00e4ven h\u00e4r<\/a>). Faktum \u00e4r att det inte existerar en enda vetenskaplig studie eller unders\u00f6kning som visar p\u00e5 att m\u00e4n skulle vara mer v\u00e5ldsamma och\/eller aggressiva mot kvinnor \u00e4n tv\u00e4rtom<\/em><\/strong>! Trots det frossar v\u00e5rt samh\u00e4lle i falska, dramatiserade bilder av m\u00e4n som kvinnomisshandlare och v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n, \u00e4ven fast det finns ett antal studier <\/a>som visar att kvinnor \u00e4r t o m lika sexuellt kr\u00e4nkande och p\u00e5tvingande som m\u00e4n. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5?
 
Ett viktigt svar p\u00e5 den fr\u00e5gan ligger i m\u00e4ns predisponering i att skydda och v\u00e4rna kvinnor och barn. I den ing\u00e5r helt enkelt inte att se kvinnans negativa sidor, f\u00f6r d\u00e5 vore hon helt enkelt inte v\u00e4rd att skydda. En annan (f\u00f6rmodligen viktigare) faktor \u00e4r kvinnas \u00f6vertag i att kunna erbjuda sex. S\u00e5v\u00e4l Trivers, som Symons och \u2012 mer l\u00e4tt tillg\u00e4ngligt \u2012 Chivers (och m\u00e5nga andra) visar att sex \u00e4r en p\u00e5tryckningsfaktor och handelsvara f\u00f6r att styra m\u00e4n, eftersom m\u00e4n globalt \u00e4r mer sugna p\u00e5 sex \u00e4n kvinnor och dessutom f\u00f6rdummas av testosteronet. Att allts\u00e5 tala klarspr\u00e5k och opponera g\u00f6r att en man helt enkelt riskerar att inte f\u00e5 “knulla”. Det \u00e4r naturligtvis dessa \u00f6vertag som stort bidragit till att ett patriarkaliskt samh\u00e4lle allt mer till\u00e5tit kvinnor att breda ut “feminiseringen” och att m\u00e4n inte s\u00e4tter ner foten. Det g\u00f6r de inte f\u00f6rr\u00e4n det g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt, och d\u00e5 blir verkan f\u00f6rmodligen att det sl\u00e5r kraftigt \u00e5t andra h\u00e5llet. Vi kommer under en period hamna i verkligt f\u00f6rtryck av kvinnor, innan “patriarkatet” \u00e5ter pendlar \u00f6ver \u00e5t andra h\u00e5llet.
 <\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ld har en evolution\u00e4r logik \u2012 b\u00e5de f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n<\/strong>
 <\/p>\n\n\n\n

Som en lite intressant utvikning kan det p\u00e5pekas att v\u00e5ld, b\u00e5de kvinnligt och manligt, har en direkt evolution\u00e4r logik. Maner & McNulty har studerat detta och sl\u00e5r fast att [v<\/em>]\u00e5ldsamt uppf\u00f6rande hos m\u00e4nniskor och andra d\u00e4ggdjur \u00e4r inte godtyckligt; snarare f\u00f6refaller det ha valts f\u00f6r att l\u00f6sa s\u00e4rskilda adaptiva problem<\/em>, f\u00f6r att lite senare konstatera att det finns en evolution\u00e4r logik bakom de flesta v\u00e5ldsamma handlingar, och att erk\u00e4nna det \u00e4r ett viktigt steg mot b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else varf\u00f6r v\u00e5ld f\u00f6rekommer<\/em>.
 
Det h\u00e4r \u00e4r naturligtvis, oavsett det kvinnliga eller det manliga, inget som g\u00f6r v\u00e5ld till ett accepterat beteende och forskarna till\u00e4gger: Det \u00e4r viktigt att h\u00e5lla i \u00e5tanke att bara f\u00f6r att v\u00e5ld m\u00e5 vara “naturligt” s\u00e5 \u00e4r det inget r\u00e4ttf\u00e4rdigande f\u00f6r s\u00e5dant beteende<\/em>. Men, det \u00e4r inte s\u00e5 att det ena v\u00e5ldet g\u00f6r det andra v\u00e5ldet b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. Med det sagt \u00e4r det v\u00e4l etablerat att m\u00e4n \u00e4r mer fysiskt aggressiva \u00e4n kvinnor och konstaterandet att kvinnor v\u00e4ljer indirekt relationell aggression f\u00f6re fysisk svartm\u00e5lar inte kvinnor mer \u00e4n det att diskutera den manliga ben\u00e4genheten f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld svartm\u00e5lar m\u00e4n<\/em>. (Owens, Shute & Slee).
 <\/p>\n\n\n\n

Kvinnor \u00e4r inte mindre v\u00e5ldsamma \u00e4n m\u00e4n<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 s\u00e5 att samh\u00e4llet s\u00e5 ensidigt fixerar p\u00e5 manligt fysiskt v\u00e5ld och v\u00e4ljer att helt tiga om det kvinnliga v\u00e5ldet?  M\u00e4ns predisponering att inte ge sig p\u00e5 kvinnor, som n\u00e4mnts, \u00e4r en viktig faktor, men en minst lika viktig s\u00e5dan \u00e4r de kvinnliga dragen, att fr\u00e4mst se till den egna personen och den egna lilla gruppen. (Jmf t ex att m\u00e4n hos Achestammen i nord\u00f6stra Paraguay delar omkring 84 % av deras jaktbyte utanf\u00f6r sin direkta familj, medan Achekvinnor endast delar 58 procent av samlat gods utanf\u00f6r familjen, se Sefcek, Brumbach,  Vasquez, Geneva, & Miller).  Det \u00e4r utifr\u00e5n det perspektivet som de “kvinnliga” karakt\u00e4rsdragen har utvecklats och eftersom de flesta \u00e4r \u00f6verens om att de \u00e4r mer negativa \u00e4n m\u00e4nnens motsvarande respons p\u00e5 enskildheterna i dessa s\u00e5 blir det f\u00f6r\u00f6dande om “kvinnlighet” upph\u00f6js till n\u00e5gon sorts ideal i samh\u00e4llet. 
 
Kvinnors engagemang i den lilla (familje)gruppen \u00e4r naturligtvis inte bara f\u00f6rdelaktigt ur ett evolution\u00e4rt perspektiv, det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som totalt missvisande anf\u00f6rs f\u00f6r att kvinnor skulle vara mer omsorgsfulla om andra. Men omsorgen str\u00e4cker sig inte l\u00e4ngre \u00e4n den egna lilla gruppen! De som st\u00e5r utanf\u00f6r den behandlar kvinnor f\u00f6rmodligen i det stora hela mer brutalt \u00e4n vad m\u00e4n g\u00f6r! D v s att de totalt sett kan vara mer aggressiva \u00e4n m\u00e4n! \u00c5tminstone \u00e4r de inte mindre v\u00e5ldsamma. Traditionellt har m\u00e4n betraktats som det mer aggressiva k\u00f6net. Emellertid har samtida forskning i flera l\u00e4nder utmanat denna f\u00f6rst\u00e4llning genom att uppm\u00e4rksamma olika former av aggression<\/em> (Simmons).<\/em>  Men de anv\u00e4nder sig allts\u00e5 hellre av psykiskt \u00e4n fysiskt v\u00e5ld. I tidigare studier visades det att adolescenta flickor anv\u00e4nde indirekta medel f\u00f6r maskerad aggression mer \u00e4n adolescenta pojkar, medan fysisk aggression anv\u00e4ndes oftare av pojkar, och direkt verbal aggression anv\u00e4ndes lika mycket av b\u00e4gge k\u00f6nen<\/em> (Buss).
<\/p>\n\n\n\n

Fem kvinnliga konkurrensstrategier<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Konkurrensstrategier \u00e4r n\u00e5gonting vi m\u00e4nniskor (och \u00e4ven djur) anv\u00e4nder f\u00f6r att eliminera rivaler eller s\u00e5dana som hotar oss. Benenson listar fem s\u00e5dana hos flickor och kvinnor och skriver: Fem konkurrensstrategier \u00e4r resultatet av dessa principer: (1) undvik inblandningskonkurrens, (2) d\u00f6lj konkurrensen, (3) konkurrera \u00f6ppet endast om du har h\u00f6g status i samf\u00e4lligheten, (4) p\u00e5tvinga j\u00e4mlikhet p\u00e5 kvinnliga likar och (5) anv\u00e4nd social uteslutning. Flickor utvecklar dessa strategier mot kvinnliga samk\u00f6nade likar med b\u00f6rjan i tidig barndom<\/em>.
 
Den f\u00f6rsta av dessa strategier, undvik inblandningskonkurrens<\/em><\/strong>, inneb\u00e4r att flickor\/kvinnor mindre l\u00e4gger sig i andra likars verksamheter. Flickors t\u00e4vlingsstrategier inkluderar undvikande av direkt inblandning i andra flickors m\u00e5l <\/em>(Benenson). Det h\u00e4r kan ju verka som n\u00e5got positivt, i det att man inte l\u00e4gger sig i vad andra g\u00f6r, men det skapar ju ocks\u00e5 en ben\u00e4genhet att mindre kritiskt granska, vilket blir negativt d\u00e5 det t ex kommer till vetenskapliga arbeten. Det g\u00f6r ocks\u00e5 att ben\u00e4genheten f\u00f6r att utmana direkt manipulerade arbeten minskar, liksom ocks\u00e5 ben\u00e4genheten f\u00f6r kritisk debatt som f\u00f6r utvecklingen fram\u00e5t. Hur kan man ge saklig feed-back om man inte vill l\u00e4gga sig i? Jag \u00e5terkommer \u00e4ven till detta.
 
Den andra strategin, d\u00f6lj konkurrens<\/em><\/strong>, \u00e4r ett sorts frikort att inte agera \u00f6ppet. Man skulle kunna dra ut det till att s\u00e4ga att kvinnor k\u00e4mpar mindre \u00e4rligt \u00e4n m\u00e4n. Det \u00e4r i linje med kvinnors s\u00e4tt att mer anv\u00e4nda social manipulering ist\u00e4llet f\u00f6r “rationellt liknande” aggression. Buss skriver: S\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet riktades mot tv\u00e5 sidogrupper: rationellt liknande aggression och social manipulering. Det framgick att m\u00e4n anv\u00e4nde den tidigare formen av aggression mer regelbundet \u00e4n kvinnor, medan kvinnor anv\u00e4nde den senare mer \u00e4n m\u00e4n<\/em>.  B\u00e4gge formerna insorteras under f\u00f6rt\u00e4ckt aggression, men det \u00e4r onekligen l\u00e4ttare att bem\u00f6ta rationellt utformad kritik \u00e4n dold social manipulation. \u00c4r det b\u00e4ttre att n\u00e5gon attackerar dig med intriger bakom din rygg \u00e4n att n\u00e5gon p\u00e5 ett “rationellt liknande” s\u00e4tt argumenterar emot dig?  Jag tror svaret \u00e4r givet f\u00f6r alla utom de med en ideologiskt blind radikalfeministisk agenda.
 
Den tredje strategin, konkurrera \u00f6ppet endast om du har h\u00f6g status i samf\u00e4lligheten<\/em><\/strong>, \u00e4r ett s\u00e4tt att s\u00e4ga att man ska foga sig i vad auktoriteter s\u00e4ger och inte inv\u00e4nda f\u00f6rr\u00e4n man sj\u00e4lv har n\u00e5tt en auktoritetsposition.  Det \u00e4r allts\u00e5 att indirekt legitimera att personer av l\u00e4gre social status ska “h\u00e5lla k\u00e4ften” och n\u00f6ja sig med att m\u00f6jligen dolt f\u00f6rs\u00f6ka bedriva opposition. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5, att ben\u00e4genheten att foga sig i vad dominanta personer kr\u00e4ver \u00e4r st\u00f6rre hos kvinnor \u00e4n m\u00e4n, liksom att opposition d\u00e4mpas.  Det h\u00e4nger ocks\u00e5 intimt samman med den fj\u00e4rde strategin, att p\u00e5tvinga j\u00e4mlikhet p\u00e5 kvinnliga<\/em><\/strong>[och andra, min kommentar] likar<\/strong><\/em>. Kvinnor \u00e4r helt enkelt mer intoleranta mot avvikelse, v\u00e5gar mindre utmana och \u00e4r mer politiskt korrekta. En milj\u00f6 som \u00e4r intolerant mot avvikelse \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 betydligt mindre kreativ, eftersom det inte \u00e4r fr\u00e4mjande att g\u00f6ra innovationer om man blir straffad f\u00f6r att sticka ut mer \u00e4n andra.  Furtuna skriver: R\u00e4dslan f\u00f6r att bli straffad, verbalt eller fysiskt, av andra medlemmar av samf\u00e4lligheten resulterar i kvinnors st\u00f6rre underkastelse under sociala normer. Ett s\u00e4tt att undvika social vederg\u00e4llning \u00e4r anslutning till ett kollektiv av kvinnor d\u00e4r alla \u00e4r j\u00e4mlika och som straffar avvikande beteende<\/em>.  Det understryks av Benenson som klarg\u00f6r att [s<\/em>]n\u00e4llhet och j\u00e4mlikhet f\u00f6rblir den kvinnliga kommunitetens norm. Flickors fr\u00e4msta urskuldande f\u00f6r att vara elaka \u00e4r att en annan flicka agerar \u00f6verst\u00e4lld. \u00c4ven i de ovanliga flickg\u00e4ng som existerar m\u00e5ste ledaren uppf\u00f6ra sig som en j\u00e4mlike<\/em>.  D v s jantelagen i sin prydno.  Det h\u00e4r kravet p\u00e5 j\u00e4mlikhet \u00e4r ju n\u00e5got som genomsyrar hela samh\u00e4llet idag, s\u00e5 att feminiseringen f\u00e5r fira stora triumfer.  N\u00e5got som \u00e4r ytterligt beklagligt, med tanke p\u00e5 att kvinnor i intrak\u00f6nsgrupper faktiskt har en mindre j\u00e4mlik bakgrundshistoria \u00e4n m\u00e4n, s\u00e5 som Benenson beskriver: I samk\u00f6nade grupper om fyra, med barn i fyra till fem \u00e5rs \u00e5lder […] erh\u00f6ll flickor och pojkar samma observationstid. Flickgrupperna var emellertid mindre j\u00e4mlika \u00e4n pojkgrupperna: en flicka dominerade och en annan flicka till\u00e4ts inte delta<\/em>. 
 
Vi kan ocks\u00e5 tydligt se m\u00f6nstret i v\u00e5rt samh\u00e4lle idag.  En del kvinnor \u00e4r dominerande och styr vad andra ska tycka inom “j\u00e4mlikhetens” mantra, och de som inte dansar i kasperdockerepen f\u00e5r inte vara med!  N\u00e5got som naturligtvis l\u00e5ngt ifr\u00e5n bara handlar om kvinnliga intrak\u00f6nsgrupper, f\u00f6r detta \u00e4r inte ett exklusivt kvinnligt fenomen. De v\u00e4rsta exemplen \u00e4r m\u00e4n, i form av rabiata diktatorer, som t ex Stalin, Hitler, Mao m fl.  Men ser vi till fakta och historisk empiri s\u00e5 \u00e4r det inte kvinnor som st\u00e5tt i fr\u00e4msta ledet i kampen mot skr\u00e4ckexemplen och de \u00e4r mindre ben\u00e4gna att sticka ut, f\u00f6r att inte framst\u00e5 som icke j\u00e4mlika.
 
Den femte strategin, anv\u00e4nd social uteslutning. Flickor utvecklar dessa strategier mot kvinnliga samk\u00f6nade likar med b\u00f6rjan i tidig barndom<\/em><\/strong>, \u00e4r den mest f\u00f6r\u00f6dande av de “kvinnliga” karakt\u00e4rsdragen.  Liksom med andra s\u00e5dana \u00e4r det inte, vilket tydligt m\u00e5ste understrykas, exklusivt kvinnligt.  McCarthyperioden \u00e4r ett uppenbart exempel p\u00e5 den femte strategin som drivits av en man.  Homofobi kan f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 h\u00e4nf\u00f6ras till huvudsakligen “manliga k\u00e4rringar” som omfattar karakt\u00e4r som annars \u00e4r mer dominerande hos kvinnor, vilka driver uteslutning av dem som avviker. H\u00e4xjakterna fr\u00e5n slutet av 1400-talet till b\u00f6rjan av 1700-talet var d\u00e4remot n\u00e5got som huvudsakligen byggde p\u00e5 kvinnors och barns vittnesm\u00e5l, liksom den moderna h\u00e4xjakten mot m\u00e4n i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet (utpekandet av alla vita cis-m\u00e4n som presumtiva pedofiler, v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n, kvinnomisshandlare, m m).
 
Intressant nog har det alltid varit m\u00e4n som i slut\u00e4nden satt ned foten mot galenskaperna. T ex utgjordes en klar majoritet av oppositionen (liksom av de svartlistade) under McCarthyeran av m\u00e4n och i spetsen gick vissa politiker och journalister (vilka yrkesgrupper d\u00e5 var dominerade av m\u00e4n).  I USA kom man tillr\u00e4tta med de v\u00e4rsta avarterna av McCarthyismen, mycket tack vare h\u00f6gsta domstolen, inom ett decennium. V\u00e5rt eget lands nyMcCarthyism \u2012 den heliga politiska korrkthetens oantastbara evangelium som sprids idag \u2012 har h\u00e5llit p\u00e5 i \u00f6ver trettio \u00e5r och visar inga tecken p\u00e5 avmattning. Tv\u00e4rtom, s\u00e5 manifesterade sig det som tydligt karakt\u00e4riserade McCarthyismen \u2012  praktiken att anklaga \u2026 utan erforderlig h\u00e4nsyn till bevis<\/em> (Wikipedia, McCarthyism) \u2012 med kraft under #Metoo, inte minst genom journalisterna (d\u00e4r kvinnor idag dominerar<\/a>). Till skillnad mot USA p\u00e5 50-talet s\u00e5 \u00e4r det idag n\u00e4mligen de k\u00f6nsblandade yrkesgrupperna politiker och journalister som g\u00e5r i spetsen f\u00f6r f\u00f6rsvaret av nyMcCarthyismen i v\u00e5rt land. Tror n\u00e5gon utifr\u00e5n det att det blir kvinnorna som kommer att g\u00e5 i spetsen mot v\u00e5r tids h\u00e4xjakt p\u00e5 m\u00e4n?
 
Det viktiga i detta \u00e4r att kvinnor har en st\u00f6rre acceptans f\u00f6r att smutskasta och att socialt utesluta dem som inte fogar sig i “j\u00e4mlikheten”, eller “det r\u00e4tta” \u00e4n vad m\u00e4n har. D\u00e4rmed har de ocks\u00e5 en mindre ben\u00e4genhet f\u00f6r att opponera mot det. Furtuna skriver: I h\u00e4ndelse av konflikt s\u00e4tter kvinnor vanligen ig\u00e5ng skvaller, sprider rykten, st\u00e4mplar och stigmatiserar potentiella rivaler; de isolerar dem socialt, utf\u00f6r suggestiva och ironiska gester och miner mot dem<\/em>. Simmons understryker detta och klarg\u00f6r ang\u00e5ende flickor att[d<\/em>[e framtr\u00e4dande indirekta aggressiva beteendena innefattar att skvallra om andra och utesluta likar fr\u00e5n gruppen. Nyckelf\u00f6rklaringar till dessa beteenden r\u00f6r en \u00f6nskan att skapa upphetsning och en krets av v\u00e4nskap och grupprocesser centrerade kring flickors behov av n\u00e4ra personliga relationer och vara del av gruppen av likar<\/em>.
 
Det finns ingenting som kan styrka att en feminisering av samh\u00e4llet skulle skapa ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle. Tv\u00e4rtom s\u00e5 har utvecklingen i v\u00e5rt land visat att det ist\u00e4llet blir betydligt s\u00e4mre! <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I det k\u00f6nskrig som r\u00e5tt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka fr\u00e5n \u201dkvinnor\u00e4ddarnas\u201d sida \u00e4r det en negativ manlig konkurrensstrategi som regelbundet bl\u00e5sts upp och dramatiserats, s\u00e5 att m\u00e4nniskor (s\u00e4rskilt unga kvinnor) idag verkligen tror p\u00e5 att m\u00e4n skulle vara mer \u201donda\u201d \u00e4n kvinnor. Det vi pratar om \u00e4r det fysiska v\u00e5ldet.  …<\/span> Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-845","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9v1JU-dD","jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":839,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/12\/ateruppratta-patriarkatet-del-1\/","url_meta":{"origin":845,"position":0},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 1","author":"Dick","date":"2019-11-12","format":false,"excerpt":"N\u00e5gra reflektioner kring ett feminiserat samh\u00e4lle Vi \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5nga som har sett hur v\u00e5rt samh\u00e4lle blivit alltmer polariserat, hur smutskastning av de som tycker \u201dfel\u201d blivit samh\u00e4llsnorm, hur br\u00e4nnm\u00e4rkning och social utst\u00f6tning anv\u00e4nds som en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r att eliminera dem som inte st\u00e4ller upp p\u00e5 den politiskt korrekta samh\u00e4llsnormen.\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":861,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/29\/ateruppratta-patriarkatet-del-6\/","url_meta":{"origin":845,"position":1},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 6","author":"Dick","date":"2019-11-29","format":false,"excerpt":"\"Kvinnor skulle aldrig ljuga om \u00f6vergrepp\" \u2012 eller hundraprocentsbluffen! G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5st\u00e5s det, att kvinnor aldrig skulle ljuga om ett \u00f6vergrepp. Ett av de senare exemplen \u00e4r Annah Pripp som h\u00e4vdar: Kvinnor ljuger inte om \u00f6vergrepp. Punkt. Sedan p\u00e5st\u00e5r hon: Det \u00e4r en tr\u00e5kig f\u00f6rlegad manssyn att tro att\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":857,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/26\/ateruppratta-patriarkatet-del-5\/","url_meta":{"origin":845,"position":2},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 5","author":"Dick","date":"2019-11-26","format":false,"excerpt":"Betyder det som forskningen har funnit i skillnader mellan kvinnliga och manliga konkurrensstrategier och aggression att kvinnor i sj\u00e4lva verket inte alls \u00e4r goda, utan rent av onda? P\u00e5 den fr\u00e5gan kan man svara p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Utifr\u00e5n den radikalfeministiska aggressiva konkurrensstrategin, att p\u00e5 kvinnligt s\u00e4tt smutskasta m\u00e4n f\u00f6r\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":549,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2018\/11\/17\/jordan-peterson-har-varit-i-sverige-forvirrad-kritik-i-media-foljde\/","url_meta":{"origin":845,"position":3},"title":"Jordan Peterson har varit i Sverige – F\u00f6rvirrad kritik i media f\u00f6ljde","author":"Aktivarum","date":"2018-11-17","format":false,"excerpt":"S\u00e5 har man sett Professor Jordan Peterson live! Den 5:e november h\u00f6ll Peterson f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rel\u00e4sning i Sverige som en del av \"12 Rules for life tour\" med inledning och intervjudel av Dave Rubin. Med tanke p\u00e5 m\u00e4ngden f\u00f6rel\u00e4sningar, intervjuer och andra framtr\u00e4danden med Peterson som jag redan sett\u2026","rel":"","context":"With 7 comments","block_context":{"text":"With 7 comments","link":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2018\/11\/17\/jordan-peterson-har-varit-i-sverige-forvirrad-kritik-i-media-foljde\/#comments"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":850,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/20\/ateruppratta-patriarkatet-del-3\/","url_meta":{"origin":845,"position":4},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 3","author":"Dick","date":"2019-11-20","format":false,"excerpt":"Tidigare forskning indikerar att kvinnor av alla \u00e5ldrar \u00e4r mer sannolika \u00e4n m\u00e4n att svara negativt p\u00e5 ett flertal hypotetiska och verkliga konflikter med samk\u00f6nade likar. (Benenson, Markovits, Hultgren, Nguyen, Bullock m fl). D v s att de m\u00f6nster av kvinnligt konkurrensbeteende som ber\u00f6rts i de b\u00e4gge f\u00f6rsta texterna inte\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":853,"url":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/2019\/11\/25\/ateruppratta-patriarkatet-del-4\/","url_meta":{"origin":845,"position":5},"title":"\u00c5teruppr\u00e4tta patriarkatet? del 4","author":"Dick","date":"2019-11-25","format":false,"excerpt":"Del tre i denna serie om kvinnlig aggression och konkurrensstrategier avslutade bl a med att redog\u00f6ra f\u00f6r att 91 % av kvinnors konkurrens riktar sig mot andra kvinnor. F\u00f6rutom att detta tydligt klarg\u00f6r att det kvinnliga \u201dsystraskapet\u201d, som aggressionsfeministerna fantiserar om, inte existerar s\u00e5 kunde man dock fr\u00e5ga sig om\u2026","rel":"","context":"Similar post","block_context":{"text":"Similar post","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/845","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=845"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/845\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":908,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/845\/revisions\/908"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=845"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=845"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardedjupet.com\/vardedjupet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=845"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}